Greetings from Cambodia
Hejsan!
Igår sade jag adjö till Vietnam och korsade gränsen till Kambodja. Vietnam har verkligen varit ett fantastiskt land att resa genom. De människor jag träffat och vänner jag skapat är de trevligaste och mest underbara. En perfekt start på min resa och jag hoppas redan att jag kommer kunna återkomma till landet.
Jag korsade gränsen till Kambodja med buss och allt gick rikitgt smidigt. Efter knappt fem minuter in i landet märkte jag stor skillnad på fattigdomen mellan länderna. Jag har alltid vetat att Kambodja är ett riktigt fattigt land och har alltid trott samma om Vietnam också. Skillnaden var dock mycket strörre än jag förväntat mig. De slitna hus jag sett under mina bussresor i Vietnam är fina villor i jämförelse till det första jag såg av Kambodja. Det var inte hus. Det var fyra pinnar, ett fattigt plåt-tak och lite tygbitar till vägg som gällde. Även infrastrukturen ändrades drastiskt efter gränsen. Jag var verkligen, och är fortfarande, helt förvånad över hur stor skillnad det kunde vara, så snabbt som det var.
Idag har jag och tre svenska tjejor varit på en dagsutflykt till S-21, Killing Fields och till Ryska marknaden. Det har varit en väldigt lärorik och trevlig dag. Imorgon ska jag snabbt försöka gå runt lite i stan innan jag hoppar på bussen mot mitt nästa stopp, Sihanoukville. Där ska jag möta upp med Jack från Australien som jag träffade i Nha Trang. Planen är att vi ska resa runt lite i södra Kambodja tillsammans. Än är inte mycket planerat så vi får se vad som händer.
Ska försöka ladda upp lite bilder imorgon eller dan efter :)
Ciao!
A glimpse of Vietnamese history
Det jag såg fram emot mest i Saigon var att besöka Krigs museet och Cu Chi tunnlarna.
Cu Chi tunnlarna är ett oerhört stort underjordiskt system som hade en väldigt avgörande roll i Vietnam kriget och utgjorde en av FNL:s, Sydvietnams nationella befrielsefront, viktigaste baser under Tet-offensiven.
Tunnlarna gjorde det möjligt för Vietnameserna att göra plötsliga tillslag mot de amerikanska trupperna. De användes även som gömställen, vapengömmor, sjukstugor och som försörjnings- och kommunikationsleder. Systemet består av flera olika våningar som ligger 3, 10 till 15 meter under marken.
Vi fick testa på att krypa i några av dem och det var verkligen en kul upplevelse. En trång liten och en som var lite större. Den större av dem var omgjord två gånger större än dess ursprung så att den skulle vara mer turist anpassad. Den var fortfarande otroligt liten och det värkte i benen när man försökte gå igenom.
Besöket till musset var verkligen givande. De visade hur barn hade det under tiden, tortyr som amerikanarna utsatte vietnameserna för, Agent Orange brutala förstörelse, Internationellt stöd m.m. Efter att ha sett allt detta så har mitt hat mot Amerika inte vuxit sig mindre. Amerikas våld var inget annat än onödigt. Jag vill inte ens dela med mig av tortyren. Det får mig fortfarande att må dåligt när jag tänker tillbaka på det.
Kriget varade i 20 år och tog livet på 3 miljoner vietnameser. Det är svårt att tro att allt detta bara skedde för 40 år sedan. I dagsläget är Vietnam verkligen på bättringsvägen och har en ljus framtid framför sig.
The War Museum
Amerikan som bär ett vietnamesiskt mans lik / Amerikanska soldater drog män bakom sina fordon tills de avled
Öppningen till den lilla tunneln.
Det som är kvar av en tank som träffats av en landmina.
Fällor vietnameserna använde mot de amerikanska trupperna.
Saigon
Tre nätter har spenderat i Vietnams största stad, Saigon, eller som många andra kallar det, Ho Chi Minh City.
Staden är, enligt mig, ännu en storstad. Jag har inget emot större städer, men det finns ofta inte så mycket att hitta på och det finns sällan någonstans att bara ta det lugnt, om det nu är det man känner för. Jag har dock haft ett par riktigt bra dagar här.
Som vanligt kom jag och Mika inte dit tillsammans. Jag hade dagarna innan jag lämnade Mui Ne velat om jag skulle till Saigon med Mika eller med Liam och Andy till Dalat. Bestämde mig tillslut för att dra med Mika, köpte min bussbiljett och allt var super. Kvällen närmade sig och runt 23-tiden (bussen gick 0100) fick jag ryck och bestämde mig för att dra till Dalat istället. Sa farväl till Mika som tog nattbussen och jag stannade kvar en natt till. Vaknade upp på morgonen och fick ännu ett cp-ryck och tog första buss till Saigon ändå. Hahah, jag har börjat inse att jag ibland har seriösa problem.
Hursom... Vi har spenderat dagarna med att kolla krigs museet, varit på en utflykt till Cu Chi tunnlarna, gått på ännu en marknad och druckit öl på vägskanten. Det sistnämnda låter inte alls så spännande, men det var en av de bästa utekvällar jag haft sen jag kom till Vietnam.
Vi slog oss ner vid en liten gatubar (= plaststolar i barnstorlek och en pall som bord) och beställde en runda. Efter att det gått en liten stund började personalen skrika -POLIS. Innan vi visste ordet av det var vi inkuffade i bakgränden. När polisen passerat var det fritt fram igen. Detta hände TRE gånger och det var minst lika roligt varje gång. Efter sista gången bestämde vi oss för att sitta kvar i gränden och träffade några trevliga holländare.
Vi på våra små stolar.
Bar-gatan. Vi satt vid den till vänster.
När vi parkerat oss i gränden.
Keeebab Time!!
A sad day
Tjaa!
Sista dagen i Mui Ne idag. Känns tungt att behöva lämna detta underbara lilla paradis. Mui Ne har verkligen varit över mina förväntningar (hela Vietnam har) och jag har haft en underbar vecka här. Hoppas hoppas att jag kan återkomma någon gång i framtiden.
Jag sa tidigare att vi förlängde vår vistelse här med två dagar, det slutade upp med fem, hehe :]
Skulle kunna stanna i två veckor till och ha minst lika roligt, men det är nu dags för nya äventyr. Hoppade på bussen till Saigon runt 13.30 idag och kom fram vid 19-tiden. Det här kommer troligen bli mitt sista stopp i Vietnam innan jag drar över till Kambodja.
Igår var i sista kvällen för de flesta av oss i Mui Ne så vi drog ihop ett gäng och bar iväg för lite seafood vid havet. Vi drog efter middagen vidare till en bar som heter Pogo. Som alla andra barer i Mui Ne så är de extremt avslappnade. Vi tog upp några bean-bags på taket, lekte lekar och hade det skoj. Kvällen avslutades, som vanligt, på Dragon Beach.
Sista strandhänget med Mika, Chris, Andy och Liam
Försökte tappert fånga en bild på hur det ser ut i "byn". Känner inte att jag lyckades allt för bra, men men...
Såhär kan det se ut längst seafood restaurangerna
Middag
Med bean-bags på taket på Pogo's
Dragon Beach innan det dragit igång. Runt puffarna är där vi håller till som mest och jag Älskar det!
Sista frukosten spenderades ensam men glad var jag ändå. Toppenväder och färsk frukt med yoghurt och müsli på favorit restaurangen. En perfekt avslutning på en perfekt vecka!
Legendary Mui Ne
Mui Ne, Mui Ne, Mui Ne. What to say? Det här är om något paradiset med stort P!
Jag anlände runt lunchtid, 30 grader varmt och inget boende bokat. Jag och Mika hade planerat att mötas upp på cafeét som vi trodde skulle finnas bredvid busstationen. Det fanns inget café i sikte så jag började vandra mot hostlet där vi tänkt stanna. Jag vandrade och jag vandrade (med fet ryggsäck och glassande sol är det ingen barnlek!) och tillslut lyckades jag komma fram. Det var fullbokat. Hurra!
Satte mig på trappen utanför för att återhämta mig och fundera över en plan B. Träffade en kille från holland, Liam, som inte heller hade någon reservation. Tillsammans började vi gå mot ett annat ställe som vi hoppats inte skulle vara allt för dyrt. Otroligt nog mötte vi Mika på vägen, hon hade blivit avsläppt på andra sidan stan, så nu var vi tre. Vi kom fram till nästa ställe och gissa vad? Det var också fullbokat. Nu började jag bli extremt less, varm och hungrig så vi satte oss ner för lite lunch på hotellet. Medans vi väntade på maten kom personalen ropandes att ett gäng nyss avbokat sitt rum så det var nu vårt. Vi bor nu alla tre i vårt egna rum på en liten resort. Livet leker lite för bra ibland! Det fantastiska med att resa - Allt kan hända!
Mui Ne är i stort sett en lååång gata med restauranger, barer, resorter, små butiker och allt med bara 1 minuts gångavstånd till stranden. Det här stället är känt för utmärkta kitesurfingförhållanden så jag hade tänkt mig att man kanske skulle se 4-5 stycken ute på havet och var faktiskt ganska taggad på det. Blev smått överraskad då jag vandrar ner till stranden och ser 100-tals. Helt SINNES vad fränt det är. Jag kan sitta i timmar och bara titta. Det är så fascinerande, nästan förtrollande på ett sätt.
Vi gillade det här så mycket att vi förlängt vår vistelse med två nätter så totalt kommer vi vara här i 4 nätter/fem dagar och jag känner att det nästan är för lite. Kommer hoppa på bussen med tårfyllda ögon. Tiden här har varit mer än jag kunnat önska.
En dag hyrde vi mopeder och for på en liten dagsutflykt till en fiskeby och till några sanddynor. På vägen träffade vi en kille Rick som hakade på till öknen. Tanken var att vi skulle åka ner för sandkullarna med små skransaker. Det sög, men hela situationen som uppstod med de små flickorna som hyrde ut dem gjorde verkligen allt värt besväret. En riktigt bra dag var det!
Annars har det varit strandhäng, öl och god mat och trevliga australienare(de är överallt!!!) som stått på schemat. Kroglivet här är riktigt härligt det också. Alla barer är otroligt avslappnade, alla med sackosäckar i överflöd, brasor vid stranden osv osv. Precis som jag vill ha det!
Kitesurfare i överflöd? Nejdå!
Påväg till fiskebyn och sanddynorna
Rick, Liam, Jag och Mika
Utsikt över fiskebyn
Här har vi lunch varje dag. I Like!
Middag just vid stranden
15 days later
God morgon!
Det har nu gått 15 dagar sen jag kom fram till Hanoi. Tiden går så snabbt och så långsamt på samma gång. Det känns som att jag varit bort i nästan två månader. Än så länge har allt verkligen varit över förväntan och jag är så exalterad över att jag har fyra månader till av detta. Ååååhh.. ALLT ÄR FANTASTISKT! Kan inte beskriva med ord hur bra jag har det.
Att fara iväg ensam är, även om det var läskigt i början, det absolut bästa beslutet jag tagit. Jag har träffat de trevligaste människorna någonsin och jag har inte varit ensam en endaste liten stund sen jag kom hit, inte mot min vilja iallafall. Vill man vara med någon så hittar man någon inom ett par minuter, om ens det. Allting flyter på helt perfekt och jag har aldrig stött på något problem med något. Ibland kan det vara lite knepigt att kommunicera med lokalbefolkningen, men för det mesta fungerar det fin fint. Jag hade aldrig kunnat drömma om att det skulle bli så här bra!
Jag träffade en kanadensisk tjej, Mika, som jag kom överens med rikitgt bra när jag bodde på Hoa's. Vi bestämde oss för att fortsatta vår resa ner genom Vietnam tillsammans. Dock så reser vi bara lite halvt som halvt med varandra. Många kommer troligen tycka det är konstigt, men vi åker aldrig samma buss eller bor i samma rum. Vi bestämmer dock i förväg vart vi ska och vart vi ska bo och så möts vi upp där. Det har fungerat toppen än så länge.
Living the good life!
Nha Trang
Hejsvejs!
Efter 12 timmars resande i ännu en sleeper bus kom jag fram till Nha Trang tidigt på morgonen. Jag kunde otroligt nog checka in på mitt hostel på en gång, så efter att jag lämat väskorna gick jag iväg för lite pankaksfrukost.
Nha Trang är Vietnams motsvarighet till Ibiza/Miami. Det är strand och krogliv som gäller!
Så fort solen kommit fram for jag ner till stranden för lite solning och plask i vågorna. Mot kvällen drog jag och Mika ner till baren strax under hostlet för lite öl och drinkar. Vi hittade några trevliga människor att umgås med och allt eftersom blev vi fler och fler. Efter att vi dragit i oss en "Bucket" var det dags att röra sig vidare mot Why Not? Bar. Där mötte vi upp med ett par sköna australienare från Mikas rum. En riktigt bra kväll med härligt sällskap.
Andra dagen såg i stort sett likadan ut. Ner till stranden (det var dock mulet så det blev inte ett allt för långt besök). Följde med några rumskamarater till en marknad i närheten och mot kvällen så blev det ännu en utgång.
Det blev bara två dagar här då väderprognosen såg dålig ut och alla jag lärt känna under tiden också skulle vidare. Hade lugnt kunnat stanna längre då det är ett riktigt skönt ställe. Ryssar överallt dock. Helt obeskrivligt mycket. Det finns till och med affärer som har skyltar endast på ryska. Mycket skumt!
Buckets
Mika, jag och australienarna
Mot marknaden med Rory (Oz) och Damien (Irland)
Damien, Jag, Rory, Jack, Mika
Hoi An
Ursäka för dålig uppdatering, jag har helt enkelt haft för roligt och för mycket att göra att jag inte orkat kika in hit, men nu så!
Efter Hoa's bar det av till den übermysiga lilla byn Hoi An. Gamla stan är full med mysiga cafeér, små härliga gator att vimsa omkring i, marknader och allt sprudlar med färg. Det är ett överflöd av skräddare i varje gatuhörn och hade det inte varit för att jag var illamående (troligen från dålig mat) så hade jag nog gått och fått något uppsytt till mig.
Mika och jag
Jag har märkt att dem på många ställen här i centrala/södra vietnam så har rökelser ute på gatorna. De kan vara nere vid ett träd som på bilden, just vid en gatubrunn eller vartsomhelst där man kan stoppa in en liten pinne. Det luktar fantastiskt överallt!
Vi testade Binh Mi på ett ställe som tydligen ska vara det bästa i Vietnam.
Binh Mi - Baguette med allt möjligt. Ser inte ut som mycket, men jisses så gott!
Marknad
Skromakare i mängderHoa's Place
Tjabba tjena hallå!
Jag blev rekommenderad av en kille som jag snabbt åt frukost med en gång att åka till ett litet guesthouse, Noa's Place, som ligger mitt i ingenstans mellan städerna Danang och Hoi An. Troligen ett av de bästa tipsen någonsin!
Jag bestämde mig för att testa och det visade sig vara ett grymt charmigt litet ställe med stranden bara 50 meter bort. Alla som bodde där var hur trevliga som helst och variationen på människor var bara för underbar.
Dagarna spenderades med långa strandpromenader, bokläsning, Yatzi, solning och en utflykt till Marble Mountains Om kvällarna åt alla middag tillsammans som en enda stor glad familj och efter det följde alltid öl och prat i timmar. Kan inte bli mer perfekt! Det blev bara två nätter där, men jag skulle lugnt kunna stanna en vecka till.
Vietnamesiska fiskebåtar
Nedanför bergen ligger Marble Town. Verkade inte vara allt för stort, men såhär såg det ut genom hela byn. Marmor verkligen överallt.
Hué and sleeping bus
Efter Hanoi var det en 14 timmars bussresa (Yeey!) till Hué som gällde. Trevligt nog så har dem såkallade sleeping buses här. Istället för säten så har man alltså en liten säng. Praktiskt och bra vid en så lång resa. Har hört väldigt många som pratat mycket dåligt om dem, men jag tyckte inte alls det var så farligt. Kan i och för sig tänka mig att det är rätt så drygt för längre människor när benutrymmet var asianstyle
Hué hade inget speciellt att leverera. Regn, kallt och inte allt för mycket att göra. Ett besök till Citadolen blev det, men inte mycket mer än så.
Inne i Citadolen
Sovbussen
The culinary journey begins
Tjenixen!
Sista dagen i Hanoi for jag och några jag lärde känna i Halong Bay på en food tour. Det var fem av oss och vår söta vietnamesiska guide. Hon visade oss runt i stan och tog oss till små restauranger där vi fick testa på olika typer av street food och vietnamesiska rätter. Efter 3 timmars konstant ätande var jag otroligt mätt och det var dags att ge sig in på hostlet och vänta tills bussen skulle gå. Det var verkligen en sjukt kul upplevelse med härligt sällskap och riktigt god mat. Över förväntan! Tyckte först det var lite dyrt, men i efterhand så var det värt det varje dag i veckan.
Sticky rice med majs toppat med rostad lök och fläskkött(det fluffiga. Crazzy!!)
En egentligen ganska smaklös rätt, men fläsket var riktigt salt och gott.
Frukter
Mango skin - Ser inte så aptitretande ut, men hur goda som helst. Ny favvofrukt!
Vi fick göra egna "cold rolls". Rispapper, sallad, morötter, gurka, jordnötter, nudlar och friterad fisk hade vi i dem. Sjukt gott!
Vietnamesisk steamed pork and mushroom pancake
Ålsoppa med ägg - Ok!
Bia Hoi (färsk öl) - Troligen den godaste ölen jag haft i mitt liv.
Hela gänget samlat. Erik, Michael, vår guide, jag, fransman och Björn.
Tropisk fruktsallad. Så här ser man folk sitta överallt längst gatorna här. Små, små pallar ofta mitt på trottoaren.
Kalaset avslutades med Mozzarella sticks. Kanske inte så vietnamesist men fy så gott!
Lyckades fånga en lite bättre bild på hur knökfullt det kan vara på gatorna och med byggnaderna här. Till en början var det otroligt frustrerande att ta sig fram, men staden har verkligen växt i mina ögon och jag längtar redan tillbaka.
Halong Bay
Igår blev det en dagstripp till Halong Bay som tydligen ska vara ett av de vackraste platserna i hela Vietnam. Tyvärr hade vi riktigt dåligt väder, mulet med dålig sikt, men trots det så var det riktigt imponerande!
De hämtade upp mig runt 8.30 på morgonen och sen väntade en 3 ½ timmes färd i minivan innan jag var framme. Väl där borta hoppade vi på båten, åt en trevlig liten lunchbuffé, kayakade runt i en fiskeby, cruisade lite och besökte en grotta. Det var en klart värd upplevelse, men i bra väder hade det troligen varit heeelt otroligt!
Hanoi Hanoi
JAG ÄLSKAR ATT BO PÅ HOSTEL!!! Gud vad jag har saknat det alltså! Var riktigt nervös med hur det skulle vara att träffa människor nu när jag är ensam och så, men så fort jag klev in genom dörrarna kände jag mig som hemma. Det är till och med lättare att komma i kontakt med folk än jag trodde och allt har verkligen gått finemang. Än så länge så stormtrivs jag! :D
Jag har alltså flyttat till ett hostel nu som ni kanske förstår. De första två nätterna spenderade jag i ett eget hotellrum. Det var skönt med lite komfort och lugn efter flygandet, men det var alldeles för ensamt för min smak.
En av många väldigt fina elledningar
Har idag vandrat omkring lite mer i Old Quarter och runt sjön, gått till Ho Chi Minh Mausoleumet och sett en vattenteater. En bra dag!
Sköldpaddspagoden i Hoan Kiem Lake
Ho Chi Minh Mausoleumet. Här inne ligger Ho Chi Minh begravd ,eller rättare sagt balsamerad. Det var tyvärr stängt när jag kom dit annars får man gå in och kolla på hans kropp.
One Pillar Pagoda
Water Puppet Theatre som jag var och såg. Inte nödvändigtvis den bästa underhållningen i sig men lätt sevärd. Mellan alla små föreställningar tog dem pauser och berättade om det vietnamesiska arvet och deras kultur.
Första dagen avklarad
Tja!
Första dagen i asien avklarad! Vaknade upp runt 11-tiden och samlade på mig lite mod innan jag for ut på en upptäcksfärd. Har mest bara gått omkring i Old Quarter och tagit in stämningen i stan, ätit god vietnamesisk mat och promenerat runt en liten sjö här i närheten. Det är bara +13 grader här så det blev inte allt för många timmar utomhus.
Vad har man fått för intryck av staden än då? Det är mopeder överallt, verkligen Överallt! Alla tutar heeela tiden och kör som...jag vet inte ens vad. Trottoarerna är lite knepiga att gå på, pga av alla mopeder som tar upp varenda centimeter av den, så man får helt enkelt ta och gå på gatan. En lagomt bökig stad helt enkelt, men den har sin lilla charm ändå. Alla små gatustånd, människor i kinahattar och de gamla byggnaderna ger verkligen karaktär i kaoset.
Blev inte så mycket användning av kameran idag så ni får nöja er med dessa, inte allt för bra bilder, tillsvidare.
Äntligen framme
Hejsan!
Det tog sin tid men nu har jag äntligen kommit fram till Hanoi, Vietnam, efter en sisådär 45 timmar. Lagomt less, kall, rädd men inte alls jetlaggad.
Resandet började med en kort flygtur ner till Stockholm med övernattning på Arlanda. Jag flög sedan vidare till Amsterdam där det vart en snabb mellanlandningen och sen vidare mot Kina. Mellanlandningen i Kina måste varit bland det jobbigaste på länge. 17 timmar var jag inspärrad på denna flygplats från helvetet. 10 grader var det där inne. 10 GRADER(!!!), absolut max 13. Jag trodde jag skulle dö, men bortsett från det så har allt annat med resan gått riktigt bra.
Nu är det dags att krypa ner i sängen och ta igen lite förlorad sömn. Imorgon blir det min första riktigt dag i asien någonsin. Kommer bli spännande!
Sovplatsen på Arlanda. Hade det förvånansvärt mysigt med min väska.
NU
HERREGUD NU åker jag. NU NU NU!!
Buckle up bitches för det här kommer bli grymt!
Vi hörs när jag landar. Hejsvejs!
20h34min
20 timmar och 34 minuter kvar. Känns helt overkligt, så nära men ändå så långt bort. Kan inte alls greppa att det är imorgon jag sätter mig på planet som ska ta mig till ett nytt land, till nya uppleveser och till ett nytt kapitel i mitt liv. Känslan är helt underbar och på samma gång så väldigt skrämmande. Trots nervositeten så vet jag att resan kommer bli otroligt fenomenalt bäst(!) så nu är det dags att börja tagga järnet.
På återseende!
2 dagar
God morgon!
2 dagar kvar nu. 2 F*CKING DAGAR!! Den sista tiden som är kvar ska spenderas med familjen och för att fixa de sista förberedelserna. Nervositeten och resfebern är allt annat än lunga just nu.
Jag tror inte det är så många som någonsin får uppleva en så intensiv resfeber som kommer med att göra en sån här resa, speciellt när jag åker ensam(!!). Att ha resfeber inför chartern är inte ens i samma kategori. Det finns knappt ett ben i min kropp som mår speciellt bra just nu. Magen strejkar, ångesten är närvarande, man är alldeles tom i huvudet, koncentrationssvårigheter och listan fortsätter. Desto mer jag tänkter på det desto värre blir det, men det hör ju till så det är väl lite av charmen med att resa också?
Never before seen
Idag kände jag att det var dags att ta tag i de sista sakerna innan Asienresan, men som vanligt så är jag aldrig riktigt så produktiv som jag önskar. Eftermiddagen slutar med att jag bakar kakor i två timmar för att sen tappert försöka göra en video med några never-before-seen-moments från Australien.
Jag presenterar för er:
(varnar för skakig filmning)
2013
Gott nytt år allesammans! Jag hoppas alla haft ett bra nyårsfirande för det har då jag. Med god mat, lekar, raketer och många underbara människor runt om sig så är det svårt att misslyckas!
2012 har utan tvekan varit det bästa året hittills! Så många platser jag fått upptäcka, så många härliga människor jag lärt känna och så många erfarenheter rikare. Nu får vi hoppas på ett minst lika bra 2013 och jag måste ju säga att det ser väldigt lovande ut.
Nu är det dags att rocka 2013 ännu hårdare!!
