Hejsan!

 

Nu är det spikat att jag kommer att resa ensam. Känner på mig att denna resa kommer bli sjuk spännande och framförallt lärorik. Är oerhört exalterad över alla äventyr, alla nya människor man kommer lära känna längst vägen och att få ta del av andra kulturer och vanor. Det finns dock en liten sida av mig som fortfarande tycker att jag är dum i huvudet som åker själv. Ingen trygghet eller någon att luta sig tillbaka på, ingen aning om vad man ska förvänta sig eller vad man kommer att få se, MEN det är bara att kasta sig ut och se vad som händer!

 

Så varför ensam kanske några av er undrar?

Under min förra resa så kände jag ett stort sug av att slita mig loss från gruppen och fara ut i världen och upptäcka allt själv, inte missa ut på något och helt enkelt bara ha friheten att göra precis vad man vill. Att resa med andra var  inte alls en tillräckligt stor utmaning för mig. Nu kommer jag få all den frihet jag har suktat efter, utmana mig själv så långt jag vill och ta mig an världen. Så nu jäklar smäller det!

 

17 DAGAR KVAR NUU!!!